Papegojskjutning

Övningsskjutning med pil och båge har gamla traditioner inom Knutsgillena. Under medeltiden var det viktigt att borgarna kunde försvara sina städer och säkerställa samtliga medborgares trygghet. I nutid har dessa s k papegojskjutningar blivit mera som en sällskapslek där bäste man vinner.

Sedan 1964 anordnar Sankt Knuts gille i Laholm sedvanlig träning i skytte. De första åren sköt man med luftgevär och 1977 införde dåvarande Åldermannen Karl-Axel Klinker bågskyttet, den tradition som Gillet följt under sedan dess. Första söndagen i juni 1977 samlades deltagarna i gården Månstorps vackra park för att skjuta till måls med pil och båge.

Damerna fick delta i skytteträningen först år 1975 och Gillets första Majdrottning blev advokat Rhea Löfmark Aspeheim, Gillets custos under ett par år. Rekordet innehas av Monika Klinker, som har många silverpapegojor i ljusgrön sidenrosett att pryda sin festklänning med. Herrarna, som utsetts till fågelkung bär en liten ”silver-goja” i stramt grönt band på sina frackbröst.

När Papegojkung och Majdrottning korats brukar man samlas kring långbord för att äta halländsk laxsoppa. Nästkommande år premieras vinnarna i skyttetävlingen med en liten ”goja”i silver.

Om papegojskjutningen sade borgmästaren i sitt tal vid Knutsgillets 5 årsjubileum, 1964:

”Bland de manliga förströelser som har hävd inom Knutsgillena intar fågelskjutningen en framstående plats. Olaus Magnus, katolsk ärkebiskop i Sverige år 1544, men aldrig kunde tillträda ämbetet på grund av Gustaf Vasas reformation, övergav sitt fosterland och blev bosatt i  Rom som föreståndare för den heliga Birgittas hus. I detta inrättade han ett tryckeri varifrån han år 1555 utgav sin berömda ”Historia om de nordiska folken”. Den är försedd med många illustrationer i träsnitts teknik och en av dessa bilder visar en gillesskjutning armborst på attrapp i form av en papegoja.

Gillesskjutning har tagits upp av Gillena i Lund och Tumathorp och sedan i maj månad förra året även av vårt Gille. Det var en vacker dag då vi samlades utanför Gröna Hästen. Himlen var blå, solen sken, vindarna hade tagit semester och träden stod i vårskrud. En efter en föll vi undan i tävlingen att skjuta flå den flygande papegojan och till sist återstod endast en, nämligen segraren, Inge Gillenius. Jakthornets klang ackompanjerar min maning till dig, broder Inge, att stiga fram och mottaga värdighetstecknet (se bilden ovan). Du får bära det till den dag då en ny Fågelkung koras och den gamle får träda tillbaka”.

Fram till år 1966 sköt man således med luftgevär med fyra skott i serier mot svängande papegoja. Vid högtiden den 26 maj 1966 skänkte fågelkungen Ragnar Jönsson pilbåge och pilar till Gillet.

Från luftgevär till pilbåge och Stadshotellets trädgård till Lagaholms festplats var de ändringar sedan sist. Det var inte mindre än 26 Knutsbröder, som efter bästa förmåga försökte störta Gillets Fågelkung Ragnar Jönsson. Detta lyckades emellertid inte, Ragnar var oslagbar, och han blev med ett fyrfaldigt leve lyckönskad” skrev sekreteraren Karl-Axel Klinker.

I protokollet från Papegojskjutningen och årsmötet den 26/5 1967 står att läsa:
I hällande regn, välkommet för jordbruket, men en aning obehagligt för bågskyttarna, som kände det, sakta porla innanför kragen ägde, 1967 års Papegojskjutning rum. 14 tappra hade samlats på Skansön”.

Den gången segrade Nils Gustavsson och den detroniserade Fågelkungen Ragnar Jönsson bjöd på rödvin.

Efter välförrättat värv 1970 den 22 maj”, läser man vidare ,”serverades den sedvanliga Laxsoppan, som efter Stadshotellets recept visade sig även denna gång vara en mycket njutbar rätt. Gästen från Ystad, för vilken denna rätt var en nyhet, prisade den i översvallande ordalag och utbad sig av källarmästaren Per Ek en avskrift av receptet för att kunna njuta denna kost även i hemmiljö. Ek förklarade sig villig att lämna ut receptet.”

Numera skjuter vi med nyinköpta bågar från  2009 och detta ställer helt andra krav på skytt och skjutskicklighet och dagen för Papegojskjutning infaller alltid den första söndagen i juni.